Före kvällens föreläsning hölls en tyst stund till minne av sjökapten Kari Reinivuori. Kari avled den 15.08.2026.
Kvällens föreläsning hölls av sjökapten Carolus Ramsay, ledande sjöfartspecialist vid Finlands Redareförening.
Rederiernas situation i Finland är inte särskilt ljus, och det finns ständigt många hotbilder i luften. Även om regeringarna varje år har nått en överenskommelse om sjöfartsstödet och förståelsen för hur viktig sjöfarten är för Finland, är det ändå inte särskilt lätt för dem. Finland saknar en långsiktig sjöfartsstrategi. Det har säkert försökts under en lång tid, men något verkligt genombrott har inte inträffat.
Kanske kommer den nuvarande situationen i världen att leda till tron att något sådant behövs i det här landet, men det återstår att se.
Carolus pratade om de frågor som är viktiga för finska rederier.
Den gröna omställningen är viktig, men priset är ganska högt. Bunkerpriserna är redan höga just nu, och när rederierna måste köpa utsläppsrätter kommer det att öka priset ytterligare. Slutbetalaren är förvisso konsumenten, men allt kan inte överföras till fraktpriserna.
Finlands redriernas mål är att ha en global beslutsfattare, och det är IMO. Detta är dock ett önsketänkande eftersom EU också vill vara med och det kommer de säkerligen att vara. IMO är ganska tandlös, och det är förmodligen anledningen till att EU har tagit på sig mer makt.
Det händer mycket i Östersjön nuförtiden, och rederierna måste förbereda sig för det på olika sätt. Östersjön är inte längre det gamla säkra hav det en gång varit. Allt som har hänt här de senaste åren har bevisat det.
Tillgången på besättning är också ganska utmanande nuförtiden. Det finns naturligtvis många olika anledningar till detta. Unga människor går inte längre till sjöss, eller så stannar de bara en kort tid och kommer sedan iland. Här kan även rederier se sig själva lite i spegeln och se varför det är så. Bara att få en praktikplats nuförtiden är mycket svårt, och rederier kan säkert påverka detta.
Sjöfartsutbildningen väckte en livlig diskussion. HSF besökte Tallinns sjöfartsakademi i augusti och fick en bra uppfattning om hur det går till i Estland.
Behöver vi fyra sjöfartsskolor i Finland? Först bör vi få skolorna att samarbeta. Nu verkar det som att det inte finns mycket samarbete. Problemet är att i Finland är detta en kommunalpolitisk fråga och i Estland en statlig fråga. Något borde dock göras. Mycket resurser slösas bort, och Finland är ett mycket litet sjöfartsnation, men utbildningen är fortfarande på en ganska god nivå.
Eftersom pengarna börjar ta slut i Finland vore det oerhört viktigt att det lilla som finns används klokt. Sjöfarten är så viktig för Finland att vi måste investera i kvalitet och inte kvantitet, när det inte finns något annat än knapphet att utdelas.
Nu när 50 % av studenterna hoppar av av olika anledningar, skulle man kunna tro att genom att investera i samarbete och kvalitet skulle antalet kunna öka en hel del. Dagens unga är inte dumma, de vet vad de vill, och när de erbjuds en ordentlig studiemiljö kommer det säkerligen att hjälpa till.
Det var en riktigt intressant presentation och diskussionen var också livlig.
Efter presentationen njöt vi av en god laxsoppa, och diskussionen fortsatte livligt. HSF-medlemmarna är lite oroade över dagens utveckling inom sjöfarten. Vi försöker uttrycka våra åsikter närhelst det finns en möjlighet.
Jäsentilaisuus 16.09.2026
Ennen illan esitelmä pidettiin hiljainen hetki merikapteeni Kari Reinivuon muistolle. Kari menehtyi 15.08.2026.
Illan esitelmä piti Suomen Varustamot ry:n johtava merenkulun asiantuntija merikapteeni Carolus Ramsay.
Varustamoiden tilanne Suomessa ei ole kovin ruusuinen, ja on monta uhkakuvaa ilmassa koko ajan. Vaikka hallitukset ovat aina päässyt sopimukseen merenkulun tuista joka vuosi, ja ymmärrys siitä miten tärkeä merenkulku on Suomelle se ei kuitenkaan ole kovin helppoa heille. Suomessa puuttuu pitkäjänteinen merenkulku strategia. Sitä on varmasti yritetty, vaikka kuinka kauan mutta mitään varsinaista läpimurtoa ei ole tapahtunut.
Ehkä tämänhetkinen maaliman tilanne kuitenkin tuo uskoa siihen, että sellainen tarvitaan tässä maassa, jää nähtäväksi.
Carolus kertoi niistä asioista mitkä ovat tärkeitä Suomen varustamoille.
Vihreä siirtymä on tärkeä, mutta hinta on aika kova. Bunkkerihinnat ovat muutenkin korkeat tällä hetkellä ja kun varustamot joutuvat ostamaan päästöoikeuksia, se nostaa hintaa entisestään. Lopullinen maksaja on varmasti kuluttaja mutta kaikki ei voi kuitenkaan siirtää rahtihintoihin.
Suomen Varustamoitten tavoite on, että olisi yksi globaalinen päätöksentekijä, ja sehän on IMO. Tämä on kuitenkin toiveunta koska EU haluaa saada kädenjälkensä siihen myös, ja varmasti saavat.
IMO on aika hampaaton, ja se lienee sitten syy siihen, että EU on ottanut suuremman vallan.
Itämerellä tapahtuu koko ajan nykyaikana, ja siihen varustamot joutuvat varautumaan eri tavoin. Itämeri ei ole enää se vanha turvallinen meri mitä se on ollut. Sen on todistanut kaikki mitä täällä on tapahtunut viime vuosina.
Miehistön saatavuus on myös aika haastava tänä päivänä. Siihen on tietysti monia eri syitä. Nuoret eivät enää lähde merelle, tai sitten ovat vain hetken ja tulevat pois sieltä. Tässä voi kyllä myös varustamot hiukan katsoa itsensä peilistä minkä takia asia on näin. Jo pelkästään harjoittelupaikan saaminen tänä päivänä on hyvin vaikeata, ja siihen voi varmasti varustamot vaikuttaa.
Merenkulun koulutus aiheutti vilkkaan keskustelun. HLY kun kävi Tallinan meri akatemiassa elokuussa ja saatiin hyvän kuvan siitä, miten asiat hoidetaan Virossa.
Tarvitaanko Suomessa 4 merikoulua. Ensin olisi saatava koulut tekemään yhteistyötä. Nyt asia taitaa olla niin että paljon yhteistyötä ei ole. Ongelmana on se, että kun tämä on Suomessa kuntapoliittinen asia ja Virossa Valtion asia. Jotain olisi kuitenkin tehtävä. Resursseja menee hukkaan todella paljonja Suomi on kuitenkin hyvin pieni merenkulkumaa mutta koulutus on kuitenkin aika hyvällä tasolla.
Koska rahat ovat Suomessa loppu olisi todella tärkeätä, että ne vähät mitä on olemassa, käytetään sitten järkevästi. Merenkulku on niin tärkeä Suomelle, että pitää panostaa laatuun eikä massaan, kun ei ole, kun niukkuutta jaettavissa.
Nyt kun 50 % keskeyttävät opintonsa eri syistä voisi ajatella, että panostamalla yhteistyöhön ja laatuun voisi luku nousta aika lailla. Ei tämän päivän nuoret tyhmiä ole, he kyllä tietävät mitä haluavat, ja kun sitten tarjotaan heille kunnon puitteet opiskella niin se varmasti edes auttaa asioita.
Oli todella mielenkiitoinen esitelmä ja keskustelu oli myös vilkas.
Esitelmän jälkeen nautittiin hyvästä lohikeitosta, ja keskustelu jatkui vilkkaana. HLY:n jäsenet ovat kyllä hiukan huolissaan tämän päivän kehityksessä merenkulussa. Pyrimme tuomaan mielipiteemme esille aina kun on tilaisuus.
Stig Sundberg